Min pappaledighet och inskolningen med Anaya
Det var ett tag sen jag skrev mitt första inlägg och Nisha bad mig skriva ett om hur min pappaledighet och inskolning med Anaya har varit.
Jag började min pappaledighet i mitten av Maj, men redan i Mars kändes det som att jag var pappaledig när jag började jobba hemifrån.
Det blev ju inte riktigt som jag hade föreställt mig. Jag trodde att jag och Anaya skulle hänga, gå på öppna förskolor, vara ute på stan när Nisha skulle jobba. När jag fick veta att Nisha skulle vara hemma pga jobbsituationen så blev jag lite ledsen för att jag tänkte att jag kommer inte få tillbringa tiden med Anaya som jag tänkt och vi kommer inte få den tid vi skulle haft. Jag hade så fel om det, det var nog det bästa som hände oss. Vi fick tillbringa tiden som en familj under hela den tid som vi aldrig skulle haft annars. Ni som vet brukar vi ordna bröllop och spela som som DJ nästan varje helg och aldrig vara hemma. I sommar var det inga bröllop bokade, inga helger som upptagna utan vi tillbringade dem tillsammans.
En annan sak som aldrig skulle varit möjligt om Nisha inte var hemma var att jag kunde ta tag i träningen och verkligen göra det jag velat länge. Nisha tog morgonen när jag körde PT pass och det skulle aldrig varit möjligt om hon skulle jobbat. Jag lyckade gå ner i vikt och förbättra min hälsa. Något jag velat göra länge men gjorde det nu för Anayas skull.
Inskolningen gick ok med tanke på förutsättningarna, jag fick ju aldrig vara med när de skulle äta eller sova första gången men enligt pedagogerna så gick det bra och det har gått bra tills hon blev sjuk. Vi visste ju om att hon skulle bli sjuk men inte att hon skulle vara på förskolan i 2 dagar och sen hemma i 3 för att hon blev sjuk igen. Hittills känns det som att hon har varit mer hemma än på förskolan.
Hon brukar Alltid vara glad när jag lämnar henne på morgonen men brukar alltid gråta när Nisha hämtar henne, hoppas det blir bättre med tiden och att hon trivs där.
Med detta sagt. Vi som familj har inte haft så mycket familjetid på väldigt länge. Jag är väldigt glad att det blev så. Nu väntar en tuff och tråkig höst. Hoppas vi kan hitta på saker med varandra och att det blir en rolig tid tillsammans med Anaya, för att det är nu den roligaste tiden är med henne.
//Abbas
