Livet efter förlossning . . .
Förlåt, men jag känner mig så lat och trött dessa dagar.. antingen är det värmen eller så är det regnet eller så har det bara varit lite extra intensivt och tufft dessa dagar ..
Jag går in på detta igen, men varför pratar ingen om livet efter förlossning tex amning, ont i bäcken, urinläckage, bra övningar eller hur man helt enkelt ska bli återställd och känna sig normal igen osv.. Känns som att man får googla på allt eller fråga runt hela tiden.. Graviditet och tills bebis är född ska vi kunna allting om och gå på kurser, men livet efter förlossning pratar ingen om...
Vissa gånger känns det som att jag är helt ensam om saker och ting, men sen när jag pratar med mina vänner som har småbarn eller tittar i andra forum förstår jag att jag inte är ensam.
Det här med tex amning ... Varför har ingen sagt att det inte bara är i början amningen är tuff, utan det kan också vända från en dans på rosor till ett rent helvete! Anaya är så go, mysig och så snäll, men vissa dagar kan bli extra kämpigt, då hon kräver mer mjölk och är i någon tillväxtfast. Hon är dessutom en "hangry" bebis. Blir hon hungrig så måste hon ha mjölk direkt annars skriker hon.
Jag har ju helammat i 8-9 veckor nu.. Helt plötsligt vill hon äta från flaska, då det går fortfare att klunka ner. Vi började med ersättning för två veckor sen efter att vi hade varit på BVC. Hon hade ju gått ner lite under kurvan och då kände jag att vi kunde komplettera med ersättning lite då och då. Mina bröst har varit så såriga och vissa dagar har hon också använt dem som napp på nätterna, så det var skönt med flaskan. Dock visste jag inte att hon skulle totalvägra att bli ammad från ingenstans ...
För tre dagar sedan hade jag världens kämpigaste natt... hon vägrade bli ammad och skrek hela natten. Så fort jag gav upp och gav henne ersättning i flaska så var allt frid och fröjd igen. Jag har flera gånger under de senaste dagarna varit på gränsen till att sluta amma. Skrikandet fortsatte dagen efter och då bestämde jag mig för att jag inte skulle ge flaskan utan bara försöka ge bröstet. Det tog nog hela dagen innan hon började fatta vinken igen. På natten ville hon helt plötligt bli ammad igen och så har det fortsatt tills nu, tack och lov!
Jag vill ju fortsätta amma, men samtidigt känner jag att om det kommer fortsätta såhär ger jag hellre ersättning. Det är viktigt att vi båda ska må bra och inte sitta och gråta på dagarna på grund av amning liksom. Hennes energi går, min energi går och vi båda blir liksom helt utmattade. Hon har väl fått tillräckligt näring nu i tre månader från mig, och många barn får inte ens bröstmjölk. Vi får väl se hur det här slutar, men idag och igår har det gått ganska bra iallafall och även med ersättning.
Anaya blev som sagt 3 månader för några dagar sen. Första natten som 3 månaders bebis fick hon börja sova i vaggan brevid vår säng. Måste säga att jag var så ledsen och hade separationsångest, fast vaggan bara ligger bredvid vår säng. Första natten var jag så nojig att jag la alarm varannan timme för att checka av henne, men hon sov som en stock. Andra nätter har hon också sovit hela nätter förutom den kämpiga natten för tre dagar sen. Hon älskar att sova som sina föräldrar, haha (kanske ett tag iaf)
Vi valde att lägga henne i vagga för att jag har så ont i kroppen vissa dagar och hon vill bara ha närhet och har som sagt använt brösten som napp på nätterna. När jag har vaknat på morgana så har jag inte alls känt mig utvilad och har haft ännu mer ont i kroppen de dagarna. Ändå var det på tiden, då hon börjar bli stor nu och det är väl lika bra att vänja henne. Jag tar upp henne från vaggan vid 4-5-6 tiden på natten när jag ska amma så får hon sova bredvid mig fram tills morgon istället.
Det har gått tre månader som sagt och jag är fortfarande inte återställd. Mina onda knän och svullna fötter går inte över. Lämnade prover till reumatologen i förra veckan och det visade inget konstigt. Jag äter sunt, tänker på kosten hela tiden och försöker röra på mig, även om jag har ont i kroppen och bäcken fortfarande känns svagt. Fortfarande har jag svullna fötter och vågen står helt stilla. Förstår inte riktigt vad problemet är! Imorgon har jag en ny tid på vårdcentralen och nu ska jag verkligen ligga på hugget och försöka få hjälp.
Jag vet att jag lovade er en överraskning i mitt förra inlägg. Överraskningen var att jag för några månader sedan blev vald som mammabloggare här på och blogg.se. Jag skulle få en egen sida med några andra mammor som blivit utvalda där vi kunde inspirera er mer. Trodde att det skulle bli något roligt av det och har väntat på att avslöja till er. Tyvärr fick jag besked för några dagar sen att blogg.se har blivit uppköpt av något annat bolag och därmed kommer inte bloggen att bli officiell på mammaforum på det sättet längre. Det gör mig inget, dock hade jag sett fram emot det.
......
La ut några bilder på instagram med en liten text som kommer nedan på min älskling.
Kärlek! ❤️
