Vad jag längtar ...
Kl är 00.30 på natten och här ligger jag i sängen och bara väntar in att få hålla min egna lilla bebis i min famn snart. Allting känns fortfarande som en dröm! Jag förstår fortfarande inte riktigt att i min "lilla" stora mage finns en bebis
som väntar på att komma ut i världen om bara knappt 3 veckor. För varje dag som går, kommer vi ett steg närmre mål.
Förlossningsrädslan har på något sett gått över från rädsla till spänning där jag förväntansfull ser så framemot det då det är då jag ska få träffa min önskan som jag har haft så länge. Känns som att kroppen börjar förbereda sig på ett underligt
sätt för det som skall komma. Be för oss att allting går bra och att drömmarna går i uppfyllelse.
För varje dag som går känner jag även trycket som går neråt hela tiden samt lite förvärkar. Det är tydligen normalt med förvärkar och sammandragningar. På torsdag går jag in i vecka 38 och ska då på en sista ultra igen samt träffa specialistläkare.
Uppdaterar er sen om hur det går.
Kärlek ❤️