Difficult roads leads to beautiful destinations

Tack för att du besöker min sida och vill följa min resa! Denna blogg handlar om min kamp om att bli frisk och vägen till en liten bebis. Jag har varit sjuk och har fått kämpa länge tillsammans med min man om vår största dröm - Att bli föräldrar. Denna blogg ska hjälpa mig att avlasta mina tankar samtidigt kommer jag att dela med mig hur min livsresa går. Jag vill även kunna inspirera och peppa andra som kämpar med sina liv där ute! PS. Jag är inte ute efter någon form av sympati men ni får gärna stötta mig under resans gång.

2 veckor... redan?!

Allmänt Permalink0
(null)

Hej alla fina läsare, 

Kan inte förstå att min dotter blir 2 veckor idag! Tiden går för fort även om dessa veckor har varit intensiva och väldigt omtumlade. 

Barnmorskan från hemsjukvården var precis på besök hos igen för en ny kontroll. Det visade sig att bebis har gått upp i vikt väldigt bra under helgen. Det känns så skönt att veta att hon mår bättre och har äntligen börjat gå upp i vikt. Vi blev utskrivna från hemsjukvården idag och nu kommer BVC ta över. 

Dock måste jag erkänna att jag själv inte mår bra. Jag vet inte om det är min sjukdom som stökar eller om jag allmänt känner mig lite krasslig och utmattad. Har ont i händerna och orkar knappt stå idag. Är så rädd att få ett skov eller bli sjuk att inte kunna ta hand om mitt barn. Det finns ju en risk, men jag hoppas verkligen inte det är så. 

Jag har ju fortfarande inte återhämtat från förlossningen. Har så ont bara jag går på toaletten eller sitter på soffan. Vet inte hur lång tid det kommer att ta att läka. Vissa timmar vet jag fortfarande inte vart jag får all kraft ifrån, även om jag är helt slut. Får så mycket energi när jag ska ge henne mat, hålla om henne eller bara byta blöja på natten när jag tror att kroppen har gett upp. Det är nog mammakrafter som alla pratar om. Mammor kan göra allt i världen även om dem själva inte känner sig på topp. Däremot försöker jag ta mycket hjälp av min man som är hemma med mig i en månad nu. Känns så skönt och tryggt att han kan avslasta och hjälpa mig. 

Jag får helt enkelt avvakta och se hur det blir med min hälsa. Ska till reumatologen om två veckor för en uppföljning. Jag ber till alla gudar att värdena ser bra ut efter förlossningen så att jag kan börja trappa ner mina mediciner igen. Känns sjukt jobbigt att äta cellgifter när jag ammar, även om dessa är det mjuka varianten där man får amma är jag ändå väldigt nojig. 

Enligt läkaren i Grekland ska jag börja sänka kortisonhalten f.r.om idag. Det känns rätt skönt att börja trappa ner kortison iallafall då min kropp fortfarande är så vätskefylld. Vill börja tappa dessa 25 kg nu. Men som sagt, jag får inte vara hård mot mig själv. Jag har precis fött en vattenmelon liksom bara för två veckor sedan. Det får ta sin tid... hälsan kommer först! 

Kärlek ❤️
Till top