Snart halvvägs. . .vecka 18
Hej mina fina läsare,
Kan inte fatta att tiden går så himla fort nu! Är detta fortfarande verkigen sant?! Har jag verkligen en liten bebis i magen efter så många år?!! Nu har jag äntligen börjat känna ordenliga fladder. Redan i vecka 15 började jag känna lite då och då.
Ni undrar säkert hur jag mår. Jag mår faktiskt bra, har haft en enorm trötthet men i övrigt har jag mått bra. Vi har varit på KUB, vår bebis mår bra och proverna såg fint ut. Har även varit på besök hos både Remutologen och specialist mödravården. Träffat duktiga läkare som har bra koll på mig. Skickar även fortfarande massa prover till Grekland, så jag känner mig i trygga händer just nu.
Jag har blivit sjukskriven på 25% och arbetar bara 6 h per dag. Har fått ok av min chef att arbeta både hemma och på kontoret. Jag får göra lite som jag känner då det är så många sjuka på jobbet och jag har själv varit sjuk minst 1-2 dagar i veckan sedan semestern. Det har gått runt som en ond cirkel och det gynnar varken mig eller företaget. Därför har vi bestämt att jag för det mesta dels ska arbeta hemifrån, men kan komma in till kontoret dem dagar jag känner mig piggare. Det känns så otroligt skönt att komma in i en lycklig fas i livet, samtidigt som man är livrädd att något ska gå fel och inte vågat accepterat lyckan till fyllo.
Nästa vecka har vi RUL och då får vi veta om bebis mår bra samtidigt som vi får veta om det är en pojke eller flicka. Allting känns så spännande just nu. I vecka13 efter KUB:en skickade vi även ett privat sms med bilden nedan till våra närmaste och avslöjade graviditeten.
Hade tänk skriva om så mycket i detta inlägg men vi avslutar här tycker jag.
Fortsättningen om status fortsätter... <3
Kärlek!
